Klicka här för att se.

Annonsen låter så här:

Denna gång blir det ett ljudligt Stanza när den konkreta poesins nestor Bengt Emil Johnson framträder tillsammans med sångerskan Kerstin Ståhl, Eirikur Örn Nor∂dahl är Islands motsvariget till Christian Böök, Cia Rinne låter sina dikter flöda fram på tyska, rumänska, svenska, danska, franska, finska, engelska – samtidigt. Dessutom elektropoesigruppen 3 Advokater bestående av Pär Thörn, Ola Stahl, Peder Alexis Olsson och Calle Lindh.

Bengt Emil Johnson (f. 1936) kan inte kallas för något annat än en legend inom svensk poesi. På 1960-talet var han, inspirerad av Öyvind Fahlströms visioner, en av pionjärerna inom den konkreta poesin i Sverige med böcker som debuten Hyllningar och Gubbdrunkning. Att Johnson sedan fyraårsåldern haft ett brinnande intresse för radioapparater, samt hans klassiska skolning i piano, märks i denna tids musikalitet och experimentlusta. Under 1970-talet kom Johnson mer att inrikta sig på en nyskapade naturlyrik och under de senaste åren har han i sin diktning ägnat sig åt ett vardagligt och narrativt tilltal Johnson har under åren gett ut mer än 25 böcker där diktsamlingen Tal till mig själv är den senaste.
På Stanza framträder Bengt Emil Johnson med mezzosopranen Kerstin Ståhl. Under årtionden har de två arbetat tillsammans med performance i gränslandet mellan poesi och musik och avancerar språkets rytm och klang till rent musikaliska uttryck.

Cia Rinne föddes 1973 i Sverige av finska föräldrar. Hon växte upp i Tyskland och betraktar tyskan, snarare än svenskan, som sitt modersmål. Utöver finska, svenska, tyska och danska (Rinne är numera bosatt i Danmark) talar hon dessutom engelska, franska, italienska, spanska, rumänska och grekiska – och alla dessa språk kommer till uttryck i hennes vackert välgenomtänkta och genialt strukturerade poesi. I hennes diktsamling zaroum från 2001 kan det exempelvis heta:
”i am what i am what ami
a mia mi ami a miami amen”
Under 2009 är hon aktuell med en ny diktsamling, och glöm inte:
”Answer this question carefully:
yes no”

Eiríkur Örn Nor∂dahl är född 1978 på nordvästra Island och numera bosatt i Helsingfors. Det skulle kunna gå att kalla Örn Nor∂dahl för ett isländskt svar på den kanadensiske ljudpoeten Christian Böök. Att lyssna till hans uppläsningar är att kasta sig in ett mishmash av ord, ljud, associationer och disassociationer, resonanser och dissonanser. Örn Nor∂dahl är en av de drivande krafterna bakom poetgruppen och förlagskollektivet Nyhil, den mest avantgardistiska och mer experimentiella gruppen på Island som också arrangerar en av Islands mest betydelsefulla poesifestivaler. Nor∂dahl har gjort en rad inspelningar och utkommit med tre böcker, diktsamlingar där han bland annat smart och underfundigt parafraserar klassisk isländsk poesi. Han senaste bok kom 2008 och är en grafisk diktsamling.

3 Advokater är en poesi-ljud konstellation bestående av poeterna Pär Thörn och Peder Alexis Olsson samt ljudkonstnärerna Calle Lindh och Ola Stahl. Poesifragment läggs samman med ljudfragment som tillsammans omvandlar motklang till genklang.

1b § Cum catapultae proscriptae erunt tum soli proscript catapultas habebunt.

2a § Konsumentköplagen är en i huvudsak icke-tråkig bok.

2b § Den gäller beskrivningar av kapitalistisk hysteri och rädsla.

2c § Nämnda beskrivningar gäller handlingar av varor, från köpare till säljare, deras rättigheter och plikter.

2d § Konsumentköplagen av svenska poeten Ida Börjel är en språkmaterialistisk text – en långdikt skriven som lagparagrafer (ljóðabálkur skriven som lagabálkur, på isländska) om förhållandet mellan köpare och säljare, samt “den/det tredje”, och deras förhållande till reglerna som gäller deras förhållande.

………………………………………………….Läsaren: Jag tror dom är kanske litet känsliga för
………………………………………………….begreppet “språkmaterialistiskt” i Sverige, eftersom
………………………………………………….det har (tror jag) mest varit använt av anti-OEI
………………………………………………….brigadan, men jag tycker det är wunderschön, det
………………………………………………….är allt jag vill själv vara. Hurra!

………………………………………………….Diktaren: En/ett tredje är en icke-person som varken
………………………………………………….kvalificerar sig som köpare eller säljare eller spekulant.
………………………………………………….En/ett tredje är i princip något som bara står och tittar
………………………………………………….på.

3 § Poesin rimmar inte. Poesin har inte så mycket alliteration. Och för det mesta tror jag den är slumpartad. Alliterationen, menar jag, inte poesin. Poesin har däremot ganska mycket enjambement ibland. Men den är kanske också slumpartad. Man får ju fråga diktaren, om man intresserar sig i sånt. Det finns inget lag emot.

………………………………………………….Läsaren: Jag frågade, diktaren såg på mig som om jag
………………………………………………….var en idiot.

4a § En diktare ska ta kommando. En läsare ska visa sig intresserad och hjälpsam utan att verka påträngande. Artig, hjälpsam, konstruktiv kritik. Inte tränga sig på. Inte kasta sig över diktaren med dålig andedräkt, nitisk uppsyn, kritisera småsaker (det finns inga småsaker i poesi).

4b § Det är upp till poesin vem som ska få prata och om vad.

4c § En poesi är något som ska fungera. Poesin är något som diktare och läsare har fått till skänks, som från ovan. I poesin ingår dikten som någonting verkligt. Diktaren och köparen ger och ger och får och får. Varans magnetism dem emellan.

5a § Läsaren ska ta god tid på sig vid läsningen och inte slarva. Antingen läser läsaren poesin eller så läser han den inte.

5b § Diktaren ska ta god tid på sig vid skrivningen och inte slarva. Diktaren skriver poesin men inte till vilket pris som helst.

5c § En diktare kan hänga upp bilder på slarvare.

5d § En diktare måste lära sig läsa sina läsare.

5d § En diktare ska lära sig läsarna utantill.

6a § Konsumentköplagen beskriver någonslags supernervositet som genomsyrar verkligheten i ett system där det enasta du kan lita på är att alla ljuger.

6b § All marknadens kommunikation med köparen är förljugen. Målet med reklamer, (om jag får ta ett besläktat exempel) är inte att berätta någonslags sanning för dig eller andra, i någon ärlig förståelse av det ordet, men att få dig att göra någonting du (kanske? förmodligen?) inte skulle göra annars. Marknaden vill locka dig in och få dig att handla och den bryr sig inte riktigt om vad du handlar, men säljer helt enkelt det som är lättast att sälja (yta, strunt, billiga förpackningar) samt idéen om lyx, att ditt liv kommer att förbättras av en välklädd lädersoffa.

7a § Risken för poesin blir läsarens när poesin har varit läsen.

7b § Poesin är fullständigt beroende av att någon kommer och gör någonting.

7c § Någonting händer med läsaren om någon kommer och gör någonting.

7d § Någonting föds på nytt i läsaren.

8a § Köparen ska fyllas av åtrå, bygd på en maktlöshetskänsla som övertar köparen om han inte får äga det som han har fått tro han behöver för att bli lycklig.

8b § Marknaden ska ständigt visa köparen hur olycklig han är, hur han ska vara irriterad på sitt gamla menstruationsskydd och hur hans kläder har blivit urblekta av gamla tvättmedel. Ingen åtrår att gå omkring i bleka kläder.

9a § Diktaren vet att läsaren vet att poesin är befintlig men dess betydelse oviss.

9b § Läsaren vet att diktaren håller poesin för betydelsebärande.

………………………………………………….Diktaren: Varan är avlämnad när den är i köparens ägo.
………………………………………………….Sker det över kassa, se om möjligt till att bägge parter
………………………………………………….samtidigt och med öppna sinnen håller i varan innan
………………………………………………….dess att säljaren släpper taget, minimera det tidsförlopp
………………………………………………….då vara svävar i luften, på väg bort från sin säljare, på
………………………………………………….väg fram till sin köpare, för att undvika den problematik
………………………………………………….som uppstår när varan går sönder, glider mellan
………………………………………………….fingrarna, flyr eller på annat sätt går om intet efter det
………………………………………………….att säljaren släppt, innan dess att köparen fångat.

………………………………………………….Läsaren: Hur orkar man leva i ett samhälle där allt
………………………………………………….måste sättas i regler? är det här något speciellt svenskt?
…………………………………………………. Finns det social-demokrati utan milljoner av regler? är
…………………………………………………. Konsumentköplagen en representant för någonting
…………………………………………………. som verkligen finns? En oro, kanske? En rädsla – jag
………………………………………………….känner igen rädslan. Den är också i mig! är det
………………………………………………….otänkbart att vi lär oss lita på varandra? Till och med
………………………………………………….poesin säljs på samma sätt som andra varor, även om
………………………………………………….den inte är värd någonting i schaber och kunde kanske
………………………………………………….lika bra ges bort som säljas. Vems fel är det? är vi alla
………………………………………………….lika maktlösa? Kan jag göra något åt det här? Får jag
………………………………………………….erat lov att stjäla era poesiböcker och förskingra eran
………………………………………………….poesi?

………………………………………………….Diktaren: Du frågade aldrig om lov att förskingra min
………………………………………………….poesi.

………………………………………………….Läsaren: Förlåt.

10a § Poesiboken kan känna stark otrygghet och avsaknad av behörighet som svävade den runt efter sökt men saknad punkt för fäste. Poesiboken kan känna sig glömd, levande begravd i asken. Har läsaren flera poesiböcker kan han placera dom tätt intill varann på led eller i klunga för att skapa en gemenskap.

10b § Hur vet en poesibok om det som gäller för somliga också gäller för den? Hur, om också den kategoriseras som en där åldrandet får mervärdet att öka?

………………………………………………….Läsaren: Vad avses som dröjsmål?

………………………………………………….Diktaren: Tiden mellan slagets träff och smärtimpulsen.

11a § Konsumentköplagens ram placerar läsaren utanför den mer traditionella poetiska eller lyriska världen – vars roll är oftast att få en eufemism att bita i rumpan på den nästa, eller att yngla av sig självsagda sanningar och bevisa med metafora det som inte blir sant med andra metoder.

11b § Poesin står för ordningen och tidlösheten. Poesin hänger i sina egna begreppsknippen. Ibland föds en dikt först genom pladder, tal är alltså en slags tanke och som sådan en handling.

12 § Poesin är själv en bedräglig natur. Poesin tycks å ena sidan finna sig i vemhelst i vars händer den hamnar, å den andra, genast den är läst, förändras till sin karaktär.

13 § Poesin är felaktig om den

1 skevar,

2 är så bristfällig att dess användning medför fara för liv och hälsa.

Första och andra stycket gäller inte om diktaren visar att hon varken kände till eller borde ha känt till uppgifterna.

………………………………………………….Läsaren: Vad är form?

………………………………………………….Diktaren: Form är det där man kan sticka in sin hand.
………………………………………………….Något mot vilket människohanden kan passa. Någon
………………………………………………….man kan ana. Bakfickans utbuktning, den lätta
………………………………………………….viskningen om en kroppstempererad plånbok.

………………………………………………….Läsaren: Skulle du själv kalla det här
………………………………………………….“språkmaterialism”?

………………………………………………….Diktaren: Läsaren har ibland lite svårt med orden,
………………………………………………….samt diktaren. Jag själv är läraktig och stabil. Man
………………………………………………….har en gång talat om mig som ett kraftpaket. Sen en
………………………………………………….sak, fast det kanske inte hör hit, så skulle det vara
………………………………………………….roligt att ha ID-märkta dikter, dikter som är knutna
………………………………………………….till verksamheten, så att poesin blir en del av den
………………………………………………….egna läsaren och inte, som det nu kan upplevas,
………………………………………………….vara någonting som står över verksamheten, så att
………………………………………………….verksamheten bara är en sekundär företeelse i
………………………………………………….förhållande till poesin och egentligen inte spelar
………………………………………………….någon roll utan poesin och egentligen bara får sitt
………………………………………………….existensberättigande i förhållande till poesin, liksom
………………………………………………….att diktare och det som en diktare diktar inte skulle
………………………………………………….spela någon roll utan hade kunnat bytas ut till maskin,
………………………………………………….till en siffra, liksom en läsare hade kunnat bytas mot
………………………………………………….siffra.

………………………………………………….Läsaren: Får jag kalla det “språkmaterialism”?

………………………………………………….Diktaren: Läsnos! Du tror att det synliga befinner sig på
………………………………………………….håll, att du kan sträcka ut din arm i avståndet, men
………………………………………………….handen och fingrarna och fingrarnas veck och ringar
………………………………………………….sträcks ut i ditt synfält, de silas in i din hjärna och blir
………………………………………………….till där i trängseln med annat. Mina ord blir till där, det
………………………………………………….är där de ger sig till känna.

………………………………………………….Läsaren: Du iscensätter en dialog mellan Köparen och
………………………………………………….Säljaren, en relation som spiller över på alla former av
………………………………………………….relationer. Kan ett ämne bli mer aktuellt? Din text
………………………………………………….sätter myror i huvudet på mig.

………………………………………………….Diktaren: Jag personligen är inte särskilt mottaglig för
………………………………………………….smicker. Jag tvekar på skämt, på sarkasm, på någon
………………………………………………….strax bakom mig till vem komplimangen antagligen
………………………………………………….var riktad.

………………………………………………….Läsaren: Att texten utgör en helhet är en stor förtjänst.
………………………………………………….Att ställas inför ett genomgående koncept tilltalar mig.
………………………………………………….Det är inte en diktsamling så mycket som en diktbok.
………………………………………………….Kan också läsas som kortprosa. Epitetet lyrik i titeln
………………………………………………….kommer säkerligen att sticka samvetsgranna
………………………………………………….litteraturvetenskapare i ögat eftersom det inte handlar
………………………………………………….om lyriska dikter i vedertagen mening.

………………………………………………….Diktaren: Överenskommelsens slogan manifesterar sig
………………………………………………….enkelt så att jag med min utstrålning ger sken av att
………………………………………………….personligen engagera mig i varje läsning och att den
………………………………………………….aktuella läsaren – aktuella sättet att läsa på – är den rätta.

………………………………………………….Läsaren: Får jag alltså kalla det “språkmaterialism”?

………………………………………………….Diktaren: Nästa fråga!

………………………………………………….Läsaren: Lagtext är ju en språktyp omsorgsfullt
………………………………………………….utmejslad för att vara så objektiv och klar som det
………………………………………………….bara går. Lagen står där som en saltstod med sina
………………………………………………….paragrafer. Låtsas intill döden självklar, trots olika
………………………………………………….intressenters försök att böja den till egen fördel. Du
………………………………………………….undersöker saltstoden och finner att den inte är död.
………………………………………………….Man kan trycka på den med fingrarna och känna
………………………………………………….mjukt igenom.

………………………………………………….Diktaren: I läsarens inre ligger inälvorna mjuka. Men
………………………………………………….läsaren har hårdnat av förhandlingssituationerna,
………………………………………………….genvägarna och klausulerna. Läsaren har inte
………………………………………………….långt kvar. Det måste finnas en poesi för det här.

14 § Det må vara hård poesi, men det är ändå bra poesi.

…………………………………………..………………………Bilaga 1 § Texten använder sig av språk
……………………………………………..……………………från själva boken, samt recensioner av
……………………………………..………………………….. Aase Berg, Amelie Björck och
…………………………..………………………………………Kristian Carlson.

Datum: 26/3 Tid: 20.00 Rum: Klubben Entré: 40:-

Litet exemplar från verker av Cia Rinne och Bengt-Emil Johnson finns här. Och Pär Thörn från 3 Advokater finns på Myspace.

Men altså. Jag ska till Malmö snart. Det vill säga, om en månad. Där ska jag läsa upp samt konkretismens kondor, Bengt Emil Johnson, och den mångspråkiga finlandssvenska Cia Rinne.

Bengt Emil tänktes vara död för två år sedan. Men han var inte död och är inte död, och får förhoppningsvis leva i flera år till. Men han är som sagt kondor, och kondor blir man inte utan att ha varit levande några år och lite till (han är altså född 1936, som är tillräckligt för att räknas som gamall (för en snurvalp som mig) men inte tillräckligt för att vara död (konstiga cirklar jag pratar i). Men ja, det jag vill säga, här är ett ljudstycke från Bengt Emil, som kallas 2/1967 medan, och finns på UbuWeb.

Och det här är en sida från Cia Rinnes underbara Zaroum:

Flera sidor finns på Nokturno och här kan ni uppleva en digital version av Zaroum.

Och altså, ja, tillställningen blir på Inkonst i Malmö, torsdag 26 mars, kl. 20. Mer info här.

Tillägg: Bengt Emil är såklart nestor, och inte kondor, säger det i annonsen, altså, han är kanske kondor också, men i alla fall nestor.

Vad är det mest otippade som skulle kunna ske inom svensk bokbransch just nu? Ungefär det här: att ett storförlag mitt i finanskrisen sjösätter en serie översatt lyrik. [...] -Böckerna ska tillsammans bilda ett slags atlas där man kartlägger världen säger författaren och DN-kritikern Aris Fioretos [...] Först ut i serien är den kinesiske poeten Xi Chuan, med en urvalsvolym som fått namnet “Ansikte och historia”. Chuan är född 1963, hans dikter “har en filosofisk utgångspunkt”, och “kan vara Tranströmerskt pregnanta”, får jag veta.

Från Dn.

Det säger också att det är bättre att ha läst Den gudomliga komedin än att inte ha gjort det. Men ändå så har en av mina favoritt poeter, Benjamin Friedlander, bara läsit en del av den. “I got through Hell and Purgatory but never made it to Heaven. Life is like that.” Visa ord. Jag tycker dessutom att det är ganska grymt mot dom som har det svårt i livet att säge att dom skulle må bättre om dom bara hade läsit Dante. Det är ju för fan ingen lösning på en människas problemer!

Men kanske tolkar jag diktens mening på ett felt sätt. Det är ju också en möjlighet. Det här er kanske någonslags ‘ironi’.

Höpöhöpö Böks, ett univokal lipogram för Christian Bök. Visuella dikten hade premiär i Islands stats-TV 14.01.2009. Uppläsningen är från Ú á fasismann – og fleiri ljóð (Bu åt fascismen – och flera dikter). Flera verk av liknande slag finns här.

I första plats är kärleksdikter från Páll Ólafsson, född 1827.
I andra plats är samlade dikter från Þórarinn Eldjárn, född 1949.
I tredje plats är juldikter – en äldre klassiker – från Jóhannes úr Kötlum 1899.
I fjärde plats är samlade dikter från Steinn Steinarr – en äldre bok – Steinarr är tjugohundratalets största dikter i Island, född 1908.
I femte plats är första boken från Ólafur Ragnarsson (född 1944), förläggare, som handlar om MND-sjukdomen och Ragnarssons strid mot den. Ragnarsson dog några dagar efter att boken kom ut.
I sjätte plats är en limerick-samling från Hjálmar Freysteinsson. Född 1943.
I sjunde plats är en ny poesibok från en av islands största nulevande poeter, Þorsteinn frá Hamri, född 1938.
I åttonde plats är en samling av Sjóns dikter – isländska surrealisten och vinnare av nordiska litteraturpriset år 2005. Sjón är född 1962.
I nionde plats är en samling av Sigfús Daðasons dikter. Född 1928.
I tionde plats är en samling av Gunnar Dals dikter. Född 1923.

Inte en enda kvinna. Listan innefattar också översättningar, men ingen slapp in (bl.a. kom Une saison en enfer för första gången på isländska). Vita, isländska, äldre män på orginalspråket. Medelåldern är 86,9 år.

I Gunnar Dals samling finns 15 poesiböcker, varav en är ny. Med limerickerna, Þorsteinn frá Hamri och Ólafur Ragnarsson blir det 3,07 nya poesiböcker.